Publicerat 29 februari, 2024
När det gäller bilkörning är få saker så avgörande som att förstå avståndet det tar för en genomsnittlig förare av ett fordon att stanna helt under olika förhållanden. Känd som stoppsträckan kan denna kritiska faktor betyda skillnaden mellan ett säkert stopp och en potentiell olycka.
Samspelet mellan väderförhållanden – vare sig det är torrt, vått eller isigt – och tillståndet hos ett fordons däck spelar en avgörande roll för att påverka dessa avstånd. Eftersom däcken fungerar som den enda kontaktpunkten mellan fordonet och vägen, kan deras skick – från nya till gamla – drastiskt förändra ett fordons stoppförmåga.
Det här blogginlägget syftar till att utforska hur olika väderförhållanden och däckslitagenivåer påverkar stoppsträckan, vilket ger förare insikter om hur man maximerar säkerheten på vägen.
Använd denna kalkylator som ett exempel och uppskattning av hur lång tid det tar att faktiskt stanna vid inbromsning. Det finns fler faktorer inblandade i verkligheten som reaktionstid, tankeavstånd, bromsförhållanden etc etc.
Hastighetsjustering: Med tanke på att stoppsträckorna ökar med hastigheten, särskilt under ogynnsamma väderförhållanden eller med slitna däck, bör förare anpassa sin hastighet därefter.
Lägre hastigheter på isiga eller våta vägar kan dramatiskt minska bromssträckan, vilket ökar säkerheten.
Däckunderhåll och val: Regelbunden kontroll av däckens mönsterdjup och övergripande skick är avgörande. Däck med lämplig slitbana och designade för specifika väderförhållanden (som vinterdäck) kan avsevärt förbättra bromseffektiviteten och minska stoppsträckan.
Att investera i kvalitetsdäck och byta ut dem vid behov kan göra en stor skillnad i stoppprestanda.
Var en angelägen och alert förare: Att vara medveten om de ökade stoppsträckorna under olika förhållanden bör uppmuntra förarna att träna förutseende körning. Detta inkluderar att hålla ett säkert avstånd från framförvarande fordon, att förutse stopp i god tid och att vara förberedd på potentiella faror.
Fordonsberedskap: Utöver däckens skick är det lika viktigt att se till att bromssystemet är i optimalt skick. Regelbundna underhållskontroller kan säkerställa att bromsarna reagerar effektivt när de används, vilket ytterligare förbättrar säkerheten.
Utbildning och medvetenhet: Att förstå fysiken bakom stoppsträckor kan hjälpa förare att fatta välgrundade beslut på vägen. Om du kan förutse när du behöver bromsa hårt, kan en sänkning av starthastigheten till en bromssituation vara livräddande i kombination med en snabb reaktionstid.
Upplysningskampanjer och förarutbildningsprogram som betonar dessa aspekter kan bidra till säkrare körsätt bland allmänheten.
Se körkortspriser
Klicka härBromssträckan påverkas allra mest av fordonets hastighet och innebär en kvadratisk ökning (X km/tim²).
Exempel:
Det är svårt att göra exakta uträkningar av en bromssträcka då det är många faktorer som spelar in. I vilket skick är däcken? Är det blött, halt eller torrt väglag? Lutar det uppåt eller nedåt? Bromssträckan kan exempelvis bli 10X längre på hala vägar.
Även om det är svårt att göra exakta uträkningar kan vi ändå få ett hum genom att simulera en situation. Låt oss säga att vi bromsar med bra däck och bromsar på en relativt ny, rak och torr väg.
Formel:
Ta bort nollan i hastigheten, multiplicera siffran med sig själv och sedan med 0,4.
Vi multiplicerar med 0,4 eftersom att det kommer från att bromssträckan körandes i
10 km/tim på torrt väglag är ca 0,4 meter.
Exempel:
Uträkning med hastighet på 10 km/tim:
10 km/h → 1
1 x 1 = 1
1 x 0,4 = 0,4 meter bromssträcka.
Uträkning med hastighet på 50 km/tim:
50 km/h → 5
5 x 5 = 25
25 x 0,4 = 10 meter bromssträcka.
Den sammanlagda stoppsträckan består av reaktionssträckan plus bromssträckan. Om olyckan är framme är hastigheten det absolut mest avgörande för hur pass allvarliga skadorna blir.
Exempel:
Kör man i 30 km/tim hinner man stanna på ca 17 meters avstånd. Kör man däremot i 50 km/tim hinner man inte ens börja bromsa inom 17 meter utan stannar först vid 35 meter.
Högre hastighet innebär också mindre kontroll över fordonet och ju fortare man kör desto mindre tid har man på sig att reagera inför det oväntade på vägen. På vägar där oskyddade trafikanter ofta förekommer är det vanligast med en högsta tillåtna hastighet på 30 km/tim så att förare ska hinna reagera och stanna snabbt eller sänka farten.
Se körkortspriser
Klicka härReaktionssträcka är avståndet bilen hinner åka innan föraren hunnit trampa på bromsen. Längden påverkas av din reaktionstid och fordonets hastighet. Vanligtvis ligger reaktionstiden på mellan 0,2 och 2,0 sekunder, dock påverkas den av om man konsumerat alkohol eller droger, trötthet och allmänt mående.
Fordonets hastighet och reaktionssträckan ökar proportionerligt, t ex:
Vanligtvis är de mer erfarna och vana förarna snabbare på att reagera. Förare mellan 45 och 54 år har allra bäst reaktionstid. Yngre förare mellan 18-24 år och de över 60 år har samma reaktionstid i trafiken då de yngre har skarpare sinnen medan de äldre har mer erfarenhet.
Stoppsträckan är summan av reaktionssträckan adderat med bromssträckan – alltså sträckan som bilen färdas från det att du upptäckt faran på vägen tills bilen står helt stilla. Håll alltid ett längre avstånd än den beräknade stoppsträckan och håll alltid hastigheten som vägskyltarna visar. I osäkra lägen är det alltid en god idé att sakta ned och observera läget innan du kör som vanligt igen.
Stoppsträcka = reaktionssträcka + bromssträcka. Räkna ut reaktionssträckan först och därefter bromssträckan. Lägg ihop resultaten och få svaret på stoppsträckan.
Bromssträckan, reaktionssträckan och allt som påverkar dessa faktorer är alltså avgörande för om man hinner stanna inför hindret eller inte.
Stoppsträcka, som ofta missförstås, omfattar mer än bara vägens längd och tillryggalagd sträcka efter att bromsarna använts. Det är ett komplext samspel av faktorer inklusive reaktionstid, fordonshastighet, vägens tillstånd och, avgörande, tillståndet för fordonets däck och vädret.
Utöver de omedelbara förhållandena för däcken och vädret bidrar variabler som fordonets vikt och hastighet till det totala avståndet som krävs för att få ett fordon att stanna. Den genomsnittliga reaktionstiden för uppfattningen på tre fjärdedelar av en sekund påverkar även bromssträckan.
Om vi fortsätter där vi slutade, låt oss fördjupa oss i olika väderförhållandens inverkan på stoppsträckan, följt av en undersökning av hur olika hastigheter och tillstånd av däckslitage kan påverka även dessa stoppsträckor.
Under torra förhållanden erbjuder vägen optimalt grepp, vilket gör att däcken kan prestera som bäst. I en sådan miljö är bromssträckan som kortast, förutsatt att fordonets däck är i gott skick och korrekt pumpade. Men även under torra förhållanden kan typen av däckmönster, däcksammansättning och fordonets hastighet påverka den totala stoppsträckan.
Högpresterande däck designade för torrt väder kan avsevärt minska bromsningen och även minska stoppsträckan, vilket ökar säkerheten. Förare bör vara vaksamma på att upprätthålla korrekt däckhälsa och vara uppmärksam på bilens hastighet också, eftersom ökade hastigheter resulterar i längre stoppsträcka.
Våta vägar introducerar ett vattenlager mellan däcken och vägbanan, vilket minskar dragkraften och ökar risken för vattenplaning, där däcket åker på en vattenfilm istället för att komma i direkt kontakt med vägen samt siktbegränsningen vid eventuellt regn och spray från bilar ökar stoppsikten. Denna minskning av dragkraften ökar avsevärt bromssträckan.
För att minska dessa risker har däck designade för våta förhållanden specialiserade slitbanemönster för att stöta ut vatten och bibehålla greppet. Förare kan förbättra säkerheten under våta förhållanden genom att minska hastigheten, öka följesträckorna och se till att deras däck är lämpliga för vått väder och i gott skick.
Kallt väder, särskilt med snö och is, erbjuder de mest utmanande förhållandena för att hålla korta bromssträckor. Is minskar dragkraften avsevärt, vilket ökar risken för sladd, medan snö kan packa ihop sig under däcket och skapa en hal yta.
Vinterdäck är designade med djupare slitbanor och en mjukare gummiblandning för att förbättra greppet under dessa förhållanden. Dessutom kan användningen av kedjor eller dubbdäck erbjuda bättre grepp på is. Det är avgörande för förare i kallt klimat att utrusta sina fordon med lämpliga vinterdäck och att köra med ökad försiktighet, vilket möjliggör längre bromssträckor.
Nya däck, med sitt fulla mönsterdjup och felfria gummi, erbjuder den bästa prestandan när det gäller grepp och bromskraft. Detta gäller i alla väderförhållanden, från torra till isiga vägar. Designen av nya däck – oavsett om det är för allmänt bruk, prestanda eller vinterkörning – syftar till att maximera säkerheten genom att säkerställa optimal kontakt med vägbanan.
Regelbundna kontroller för korrekt pumpning och inriktning kan hjälpa till att upprätthålla säkerhetsfördelarna med nya däck.
Däck i medelstor användning, som vanligtvis uppvisar visst slitage men fortfarande ligger inom lagliga mönsterdjupsgränser, kan fungera adekvat men kan uppvisa ökade bromssträckor jämfört med nya däck. Det gradvisa slitaget av mönsterdjupet minskar däckets förmåga att effektivt sprida vatten i våta förhållanden, vilket leder till en högre risk för vattenplaning.
I snöiga eller isiga förhållanden kan det minskade mönsterdjupet minska däckets grepp, vilket ökar stoppsträckorna. Regelbunden övervakning och underhåll, såsom rotation för att säkerställa jämnt slitage, kan hjälpa till att upprätthålla prestandan hos medelanvända däck.
Gamla däck, särskilt de som ligger nära eller utanför slitageindikatorerna, utgör en betydande risk. Det minskade mönsterdjupet och potentiella härdningen av gummiblandningen minskar däckets grepp på vägbanan, vilket leder till ökad bromssträcka under alla förhållanden.
I våta, snöiga eller isiga förhållanden är riskerna ännu högre, eftersom däcken inte kan hantera vatten, snö eller is effektivt. Förare bör prioritera byte av gamla däck för att säkerställa säkerheten, eftersom de förlängda stoppsträckorna i samband med slitna däck kan leda till farliga körsituationer.
För att upprätthålla optimal säkerhet på vägen bör förare:
– Genomför regelbundna däckinspektioner: Kontrollera om det finns slitage och se till att däcken byts ut innan de blir för slitna.
– Övervaka däcktrycket: Håll däcken korrekt uppblåsta enligt tillverkarens specifikationer, eftersom undertryck kan öka bromssträckan.
– Justera körvanor: Vid ogynnsamma väderförhållanden, minska hastigheten och öka följande avstånd för att kompensera för längre stoppsträckor framför dig.
– Välj lämpliga däck: Använd däck som passar säsongen och körförhållandena, byt till vinterdäck i kallt klimat.
Att förstå och hantera bromssträckan är en kritisk aspekt av körsäkerheten. Samspelet mellan däckens skick och väderförhållanden – från torra till isiga vägar – kan avsevärt påverka ett fordons stoppförmåga. Genom att hålla däcken i gott skick, välja de lämpliga däcken för säsongen och anpassa körvanorna för att matcha vägförhållandena kan förarna minska risken avsevärt på vägen.
Medvetenhet och proaktivt fordonsunderhåll är nyckeln till att säkerställa säkerhet under alla körförhållanden.
